Stäng av TV:n

#TV#stänga av#media#skärmtid#avsluta#rutin

TV:n drar uppmärksamheten i ett oavbrutet flöde, och utan en tydlig slutsignal upplevs avstängningen som ett abrupt ryck. Stegen här under ger barnet en synlig markering för var avsnittet faktiskt slutar.

En pojke pekar på en TV-skärm med ett stort 'X' på, vilket indikerar att den stängs av.

Stäng av TV:n

En pojke pekar på en TV-skärm med ett stort 'X' på, vilket indikerar att den stängs av.

En persons hand trycker på strömbrytaren på en TV-skärm, som visar ett stort 'X'.

Stäng av TV:n

En persons hand trycker på strömbrytaren på en TV-skärm, som visar ett stort 'X'.

En person pekar på en TV med ett rött kryss över skärmen, vilket indikerar att TV:n ska stängas av.

Stäng av TV:n

En person pekar på en TV med ett rött kryss över skärmen, vilket indikerar att TV:n ska stängas av.

En hand trycker på strömknappen på en TV-skärm.

Stäng av TV:n

En hand trycker på strömknappen på en TV-skärm.

Om bildstödet

En tv-skärm är gjord för att hålla blicken kvar. Klippen är korta, musiken bär över pauserna, och nästa avsnitt börjar innan tittaren ens hunnit registrera att det förra var slut. För ett barn betyder det att det aldrig finns en självklar punkt där hjärnan får signalen "nu är vi färdiga".

Där gör bildstödet en konkret skillnad. När kortet på sluttexten ligger bredvid kortet på fjärrkontrollen som läggs på bordet, och därefter kortet på vad som kommer härnäst, finns en synlig slutmarkering som inte beror på att en vuxen ska säga till. Avstängningen blir något barnet kan förbereda sig på i stället för något som händer mot dess vilja.

Ett aktivitetsspecifikt tips: titta efter eftertexterna eller sluttiteln tillsammans innan ni stänger av. Det ger en återkommande visuell signal som barnet snabbt lär sig läsa. Vill du knyta ihop slutet med vad ni gör efteråt, kan du bygga sekvensen i Rutinerad så att nästa aktivitet syns direkt.