Klä på sig själv
Det är några sekunder då barnet inte ser någonting alls: när tröjan passerar ansiktet och armarna letar efter ärmhålen. Bildstödet nedan visar varje steg så att stunden utan synfält känns kort och förutsägbar.
♂Klä på sig tröjan
En leende pojke som drar en blå t-shirt över huvudet med båda händerna.
Om bildstödet
Sekunderna när tröjan glider över ansiktet är de mest sårbara i hela påklädningen. Barnet ser ingenting, händerna fumlar efter ärmhålen och hela kroppen är beroende av att huvudet snart kommer ut på andra sidan. Är man redan trött eller stressad räcker det med en söm som fastnar för att hela morgonen kantrar.
Med bilder blir den blinda stunden inte ett tomrum utan ett steg av flera. Barnet vet att efter tröja-över-huvud kommer arm-i-ärm, och efter det syns rummet igen. Förutsägbarheten gör att kroppen kan slappna av i de sekunderna, vilket märks tydligast på barn med taktil känslighet kring ansiktet.
Ett konkret tips: lägg fram tröjan vänd så att ryggen är uppåt och halsöppningen pekar mot barnet. Då hamnar tyget rätt i första rörelsen och tiden utan synfält kortas. Vill du sätta ihop hela morgonen som en sekvens med tröja, byxor och strumpor i ordning kan du bygga den i Rutinerad och låta barnet följa bilderna själv.