stiga upp och bädda
När första steget redan slukat all energi känns det andra orättvist. Stegen här under gör båda momenten synliga från början, så barnet vet vad som väntar och slipper kalla starter mitt i en rutin.
♂Vaknar med väckarklocka
En person ligger i sängen och sträcker sig mot en väckarklocka. Solstrålar indikerar att det är morgon.
♂Stiga upp ur sängen
Två bilder på samma person. En person sitter i sängen och en person står bredvid sängen, redo att börja dagen. En sol och en klocka symboliserar morgon.
♂Bädda sängen
En person sitter i sängen och drar täcket över sig för att bädda sängen. En väckarklocka står på sängbordet och en sol symboliserar morgon.
♂Bädda sängen
En pojke i blå pyjamas bäddar sin säng. En sol och väckarklocka står på nattduksbordet.
♂Bädda sängen
En pojke i blå pyjamas sitter på sin säng och drar upp täcket. En solikon är synlig.
Om bildstödet
Sekvensen är knepet här. Att stiga upp ur sängen är ett moment som tar ordentligt med kraft, särskilt för en kropp som inte är morgontrött på det vanliga sättet utan helt utlämnad åt övergångschocken. När bädda kommer direkt efter, känns det inte som nästa steg i en rutin utan som ett straff: jag klarade just det svåra och nu kommer ett till.
Därför hjälper det att visa båda stegen som en synlig sekvens redan från början. Barnet ser från sängen att uppgiften är två saker, inte en överraskning som dyker upp när första delen är klar. Förväntan landar på rätt nivå, och det andra steget blir en fortsättning istället för en kallstart.
Ett konkret tips för just sekvensen stiga upp + bädda: gör bädda-steget medvetet enkelt. Bara dra upp täcket grovt över sängen, inte sjukhusvik. Spara det fina till helgen. Då blir andra steget kort och möjligt även de mornar då allt redan känts tungt. I Rutinerad kan du lägga in stegen efter varandra och justera ordningen om barnet vill bädda före eller efter att kläderna är på.