Dagbok

Om bildstödet

Kvällen är lugn, dagen är slut, och ändå blir dagboken ofta liggande. Inte för att barnet saknar saker att berätta, utan för att stunden är osynlig och det är svårt att veta var man ska börja.

En bild gör själva vanan konkret: här är boken, här är pennan, nu är det den här stunden. När dagboksstunden har en egen plats i kvällen slipper barnet först komma ihåg att den finns och sedan lista ut vad den innehåller. Ge gärna innehållet några små hållpunkter, till exempel en bild för något du gjorde, någon du träffade och något du kände, så har barnet tre spår att välja mellan istället för ett gapande tomrum. Redan en enda bild kan räcka som start, om barnet får börja med det som känns lättast.

Det spelar mindre roll om det bara blir en mening eller en teckning; poängen är att stunden återkommer och känns igen. Vill du lägga dagboken som ett återkommande steg på kvällen kan du bygga den i appen Rutinerad, där de första fjorton dagarna inte kostar något.